Höst och höstpyssel i all enkelhet

Äntligen kom hösten på riktigt!

Vi tar på varmare kläder, går ut i skogen (rörelse) och lär oss om hösten – helt enkelt! Vi upplever, beundrar, känner på kylan, tittar, pekar, frågar, svarar, förundras och lär oss på olika vis!

promenad

Bara under en halvtimmes promenad en regnvädersdag hann vi prata om många olika teman: löv, träd, färger, årstider, kyla/värme, regn/vatten, kretslopp i naturen, skogen, vackert? Varför? (naturkunskap, språkutveckling)

Vi pratade om varför löven ändrar färg och ramlar ner. Vi pratade om att de ruttnar så småningom, att träden förbereder sig inför vintern. Vi fick träna oss på vad olika färger heter. Vi fick uttrycka oss om huruvida något är vackert eller fult – och att vi tycker olika ibland. Vi letade andra hösttecken, och pratade om kretslopp i naturen och alla årstiderna. Vi noterade att myrorna såg ut till att ha tagit semester. Sen började vi frysa och gick hem. (Vi lärde oss att även vi behöver anpassa oss till hösten).

Någon dag därefter hade hösten fått en gladare färg! Solen var åter framme!

höstträd

Då tok vi med oss några löv hem, som vi ville klistra upp på papper. Konstverken hänger fortfarande på kylskåpet.

Vi övade på att komponera bilder (bild och praktiska färdigheter) – och på vägen dit lärde vi oss även många andra saker!

Några exempel:

*Namn på färger

*Att dela med sig av lim, tape och löv så alla får några riktigt fina (empati, socialt samspel)

*Att beräkna storlek/antal i förhållande till papperet (matematik),

*Att uttrycka sig om vilka som var fina/stora/små/söndriga/mörka (språkutveckling)

*Att välja vilken sida man vill ha som ”baksida”

pyssel

 

Och i dag, då vi skulle på en helt annan slags utflykt, hittade vi även löv på vägen till och ifrån pendeltågsstationerna, som barnen ville ha med sig hem.

form och färg

Vi gladde oss över hösten, pratade om vilka färger vi hade hittat, studerade de olika formarna och pratade om att det finns många olika sorters träd och olika sorters löv! Tänk att några liknar små hjärtan, och vissa är till och med rosa på baksidan!

Annonser

Älskade mor och farföräldrar

För att vi ska kunna vara hemma med vårt barn under året så brukar jag och lillens pappa jobba lite extra mycket under sommaren. Oftast brukar vi lyckas pussla ihop det ganska bra men i år så blev det svårare.

I pusslandet så fanns det en glapp på 3 timmar per dag som vi behövde hjälp med barnomsorg. Eftersom lillen har en stark anknytning till sin farfar och farmor så  frågade vi dem om de kunde ta hand om lillen de timmarna. Min svärfar som är pensionär gick gärna med på det. Sagt och gjort, vi flyttade in till svärföräldrarna och dagarna rullade på. Under de här månaderna så har vi märkt hur viktig relationen är till mor och farföräldrar och om relationen fungerar, hur starka banden kan bli mellan dem och barnet och herregud vad han har lärt sig mycket av dem!

Lillen 2.5 år pratade inte mycket tidigare, efter sommaren så pratar han bara finska (de kommer från Finland). Jag som inte kan så mycket finska har snabbt fått lära mig alla ord han kan (30-40 ord) för att förstå mitt barn, men det är bara roligt att lära sig nya språk 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Han har lärt sig att doppa huvudet i badet och ta sina första simtag av sin farfar, han har lärt sig att cykla på sin springcykel och det går riktigt snabbt nu. Hela sommaren så har han umgåtts med sin 6-åriga kusin som han leker väldigt bra med, något som vi sällan hinner att göra eftersom vi inte har tid att åka dit.

Han följde med sin Mummu och Vaari (mormor och morfar på finska) på en dagskryssning för pensionärer där han fick lära sig massor om båtar och slussystemet i Göta älv. När jag ser allt som han har lärt sig och all trygghet och närhet han har fått under sommaren av sina farföräldrar som jag och hans pappa inte hade lärt honom eller kunnat ge honom så inser jag hur viktiga de är i hans liv. Denna relation är någonting som jag aldrig vill att han ska vara utan. Relationen mellan generationerna till mor och farföräldrar är någonting som har funnit i århundraden och något mycket värdefullt för barnets utveckling. Alla har inte turen att ha bra och närvarande mor och farföräldrar till sina barn. Jag tycker bara att det är mycket viktigt att våra politiker börjar se hur viktig roll familjer, släktingar och föräldrar spelar i ett barns utveckling. Det finns inte bara ett sätt för barn att utvecklas, det finns tusentals sätt och vårt sätt med ett av många.

Ingen förskola i världen hade kunnat ge vår son det som hans farföräldrar har gett honom under hans liv eftersom han har fått vara där mycket av den tiden som vi har behövt barnomsorg istället för att vara på förskolan. Det betyder inte att det han har fått är bättre än förskolan men det är annorlunda. Olika typer av uppväxter resulterar i olika typer av människor och barn. Vi får en värld med olika färger, olika åsikter och variation i befolkningen. Varför är det så viktigt att barn uppfostras på samma sätt, enligt samma läroplan för att formas likadant? Varför är vår pedagogiska plan där vi försöker att bygga en by runt vårt barn med mycket lärande och utveckling sämre än förskolans läroplan? Nu pratar jag med er som vill ha 25 timmars obligatorisk förskola från 3 år.

Att göra barnen delaktiga i ditt liv

Det är väldigt ofta jag får frågan från vänner som inte är hemmaföräldrar om hur jag och min man får intellektuell stimulans när vi är hemma långa perioder med vår son.

Mitt svar brukar bli: Vi har massor med hobbys och intressen, våra jobb var (innan vi fick barn) inte det enda som gav oss intellektuell stimulans. Då får vi nästa alltid följdfrågan: Ja men vem passar barnen när du ska utöva din hobby då?

Jag utövar min hobby tillsammans med mitt barn så klart! =)

Det går så klart att inte att leva precis som man gjorde innan man fick barn men nog går det att anpassa sin hobby eller skapa nya intressen som går att göra barn delaktiga i. Det ger en perfekt möjlighet för oss som föräldrar att lära oss att ta med barnet ut i samhället och även för barnet att lära sig att vara i olika miljöer och anpassa sig efter dem. Hur ska mitt barn lära sig att leva i ett samhälle om han hela sin uppväxt enbart har varit i barnanpassade miljöer? Därför var jag fullt bestämd från början att ta med min bäbis och sedan mitt äldre barn till mina olika vuxenaktiviteter som jag hade under min föräldraledighet. Det blev aldrig någon babyrytmik, föräldraträffar eller öppna förskolan för oss det första året av lillens liv. Det är inget fel med att göra det, men det var inte vad jag ville göra just då. Idag när han är äldre går vi regelbundet till kyrkis.

Eftersom jag är en riktig hundnörd så tillbringades första året på olika hundträffar, brukshundsklubben och träningar medan lillen satt nöjd i sjal. Det var jobbigt ibland, när han började krypa så blev han en liten rymmare och vips så var han borta. Eftersom han var det enda barnet bland 15 vuxna så hade någon alltid ett öga på honom så vi tränade i ring och så fort han kröp iväg så ropade den person som såg honom: ”Han är hos mig”. På så sätt så slapp jag springa efter honom hela tiden och han kunde öva på sina avståndstagande utan att ha en mamma som är orolig och springer efter. Han var inte speciellt blyg och så länge som han fritt kunde röra på sig så kröp han fram och tillbaka till mig och de andra vuxna.

Hemma så övade jag med mina hundar tillsammans med lillen, jag gjorde om övningarna så att han fick vara med på allt jag gjorde. Det var inte lika utvecklande för mig som hundtränare men för varje gång jag lyckades få med honom i någon övning som jag gjorde med mina hundar så växte jag som mamma.

Här tränar jag och gapskrattande Adrian 1 år, min hund Sheep att ta tag i trasan och dra i den (för er hundnördar som undrar varför jag klickar försent så är ljudet fördröjt 😉 )

Här lär han sig grovmotorik eftersom Sheep drar i trasan, han lär sig att samspela med djur vilket är viktigt vid inlärning av empati.

Ju äldre han blev desto mer säker blev han i vuxenmiljöer och desto säkrare blev vi i att ha honom där, idag får han uppgifter som han ska utföra när jag t.ex. håller en hundkurs. Sist jag höll en kurs så satte jag fram en matskål full med hundgodis och hans uppgift var att ge hundarna en godisbit med jämna mellanrum för att de sitter i en öppen bur utan att komma ut. Genom att följa med mig så har han lärt sig förvånansvärt mycket om att interagera med djur och jag tycker att det är häftigt hur han bara vid 2 års ålder vet när han ska belöna hundarna (när de har gjort något bra) och när han inte ska belöna dem.

Att jag tar med mig mitt barn till mina olika intressen har gjort så att jag älskar att vara hemma, hade jag enbart gått på barnaktiviteter med honom så hade jag nog inte klarat av att stanna hemma. Vissa av mina intressen har jag dock fått dra ner på för de går inte att göra tillsammans med barn, t.ex. att skriva dikter eller att läsa men andra intressen som hundintresset, odlingsintresset och mitt intresse för att resa har jag kunnat öka på för att mitt barn har visat intresserad av det och hängt med i det. Barn lär sig av att delta i din verklighet och dina intressen, när barnet ser hur mycket du njuter av att göra det du gör så väcks barnets intresse. Jag tror att källa till lärdom för ett barn är en vuxen som gör det som denna älskar tillsamman med barnet.

Varför vi firar påsk?

Vi har precis firat påsk, och på olika sätt har vi lärt oss mer om vad påsk handlar om. Vi har läst i Bibeln, deltagit i Gudstjänster, sjungit sånger och psalmer – och lekt oss genom påskhistorien här hemma med duplo. Barnen fick vara med på att bygga och spela upp historien, och både stora och små tyckte det var ett roligt sätt att leka och lära sig om påsk. Nedan  finns en liten bildvisning:

Jesus rir in i Jerusalem

Palmsöndagen: Jesus rider in i Jerusalem på en åsna. Folket hyllar honom som kung!

Jesus instifter nattvardenJudas går därifrånJudas får pengar för att förråda jesus

Skärtorsdagen: Jesus instiftar nattvarden; ”Kristi kropp för dig utgiven”, ”Kristi blod för dig utgjutet”. Judas lämnar gemenskapen, och får pengar för att förråda Jesus.

Jesus i getsemanelärjungarna somnar

Jesus och lärjungarna går till Getsemane för att be. Jesus ber, lärjungarna somnar.

arresterar jesusTar Jesus till fånga och förer han bort

Judas och soldaterna kommer! Judas kyssar Jesus. Soldaterna arresterar Jesus och tar honom med sig.

Jesus korsfästes

Långfredagen: Jesus korsfästas tillsammans med två rövare!

Jesus i gravenvakt framfor graven

Jesus dör, läggs i en grav, och en sten rullas framför graven, vakter vaktar den.

Jesus är uppstånden

Påskdagen: Graven är tom! Stenen är bortrullad, vakterna ligger på marken och en ängel berättar att Jesus är uppstånden!

Lite kluvna kalastankar

Där ligger det igen..ett sånt där fint kort med ballonger på och med lillkillens namn på. Jag får kluvna känslor, ena sekunden blir jag glad, glad för att han blir bjuden fast han inte svarar hejdå när de ropar hejdå till honom, fast att han inte är ett sk ”normbarn” som pratar med varenda kotte han knappt känner, problemet är att han ibland inte ens pratar med de kottar han känner….men de är en annan historia.

Jag går in med kortet, ler och säger: -Du har blivit bjuden på kalas igen!

Han skruvar på sig och tittar ned i marken. -Mamma,jag gillar ju inte sånt vet du.

Nej, du måste såklart inte säger jag…och tänker på hur jag ska skriva till föräldrarna utan att det ska låta som att jag har världens tråkigast unge, men innerst inne är jag glad att han också vågar följa sin väg.
Han vågar erkänna att han faktiskt inte tycker om kalas.

Han sa att de hade pratat om kalas i skolan och att han inte svarade på om han skulle ha kalas. Det var en fråga som var för jobbig att svara på gissar jag eftersom han inte vill ha barnkalas, vilket i de andra barnens öron säkert låter lite märkligt eftersom de flesta barn ÄLSKAR kalas. De till och med hotar varandra om de blir osams.

-Om inte du ger mej den dockan får inte du komma på mitt kalas osv…

Jag har flera barn och en av dem har varit på många kalas och även haft det själv, på senare år har han fått välja 2 kompisar och hittat på någon aktivitet istället tex leklandet eller bio.

Stora killen har heller aldrig varit någon kalaskille, däremot älskar de att fylla år och bjuda närmsta släktingarna och det älskar att gå och fira någon det känner väl som sin kusin eller moster eller liknande.

Men visst är det märkligt att vi byggt upp en norm av eller på hur barn bör vara och bör tycka är kul och tycker de inte de är dem lite udda…

Sen ska de ju få så mycket presenter också, dyrt och fint och det ska vara många barn och så många aktiviteter som det går på kort tid (de finns de som säger att lagom barnantal att bjuda är lika många som barnet fyller år). Sen är de ju hemskt när några bjuder alla utan en..ja hur man än vänder på sig så har man rumpan bak.

Jag står här som mamma och vill att mina barn ska bli bjudna fast de inte ens vill gå….

Vi lär oss tillsammans!

lillen

Det är inte bara lillen som lär sig nya saker, han lär även mig något nytt varje dag. Genom att spendera mycket tid tillsammans med honom lär jag mig hur han fungerar och på så sätt blir jag en bättre pedagog till mitt barn. Han har två egna lärare som är specialutbildade i just ämnet Adrian, jag och hans pappa.

Mitt barn lär sig genom att experimentera ensam, han hittar någonting som intresserar honom och så kan han sitta på pilla med det nya intressanta i 2-3 timmar. Häromdagen så blev han intresserad av tvättkorgen. Han tömde ut all tvätt på golvet och plockade in det i korgen igen, sedan så tömde han den igen och fyllde korgen igen. Så höll han på i nästan en timma till han tröttnade och kom till mig för att sitta i knät och mysa en stund. Han gör så för att rensa huvudet efter en intensiv utforskningsperiod. Efter vilostunden så är han igång igen.

Lillen vill inte bli störd av andra under sina upptäcktsfärder, därför lämnar jag och hans pappa honom ifred. Det är viktigt för oss att han ska få det utrymmet. Får han ett syskon så ska vi göra vårt bästa att ge honom denna egentid där han utforskar för sig själv, för det är just vad vårt barn behöver.

Något annat som han har lärt mig är att inte säga nej, att sätta gränser för vad han får göra hemma hämmar ju honom i sina utveckling så vi har plockat bort allt ömtåligt och släpper honom fri. Vill han tömma tvättkorgen så får han göra det, vi hjälps åt att plocka ihop det sedan. Vill han öppna frysen och känna hur kallt det är inuti så får han det. Jag tycker att den extra elen det krävs av att ha en öppen frys en liten stund är ganska bra pris för den lärdom han får.

Han har lärt mig att inte alls tänka i negativa banor, för jag ser på honom hur mycket mer harmonisk han är när jag är positiv. Istället för att säga: ”Häll inte vattnet på golvet” så säger jag ”kan du hälla vattnet i glaset istället?”. Istället för att säga: ”rita inte på väggen” säger jag ”kan du rita på pappret istället?”.

Att vara hemmaförälder är en heltidsutbildning för mig, jag utvecklas, stimuleras och lär mig något nytt varje dag om mitt barn men också om mig själv.

 

 

 

 

 

 

Vardagspedagogik och vanligt hederligt plugg!

Att vara hemmaförälder innebär att man måste bli flexibel och lära sig att både få något gjort i hemmet och samtidigt se till att barnen har det bra. Förälder och barn måste lära sig att samverka med varandra. Våra dagar ser nästan alltid likadana ut. På förmiddagarna när det bara är jag och 2-åringen hemma städar och tvättar vi. Lillkillen vet precis vad som ska hända och han växlar mellan att hjälpa till och leka själv. Han tycker om att vara nära mig och lekarna sker nästan alltid vid sidan av mig. Ibland går han in djupt i sina lekar. I morse läste vi en Nicke Nyfiken-bok om en brandstation efter att vi hade bäddat alla sängar och efter det tog jag fram alla brandbilar jag hittade. Han började leka och efter en stund var han absorberad. Jag brukar smyga därifrån då. Jag vet att om jag börjar prata och leka med honom då har jag förstört hans koncentration och det inre samtal som pågår i honom.

När förmiddagsarbetet är utfört brukar det vara dags att ge sig av för att hämta storebror från 6-års. Vi brukar gå i god tid eftersom jag inte vill behöva stressa på lillen. Han tycker mycket om att gå själv och då tar det sin tid även fast det inte alls är långt till skolan. Det är mýcket att titta på och förundras över. Igår hade vi turen att få se flygplan, ett par bussar, några hundar och dessutom stötte jag på en gammal arbetskamrat och stannade och pratade en stund med henne. När vi kom fram till skolan ville 6-åringen visa oss några teckningar inne i sitt klassrum och så pratade vi lite med hans fröken. Utanför finns en liten lekpark och där stannade vi också en stund. Den korta promenaden till och från skolan är alltså en fin och rolig aktivitet för både mig och 2-åringen. Han får i egen takt upptäcka sin närmiljö. Vi har tid att ta det lugnt och titta på och prata om det vi ser.

När vi kom hem gick vi över till grannen och tittade på deras kaniner. 2-åringen är helt fascinernad av dessa kaniner, två föräldrar och 5 små söta ungar, och kan stå länge, länge och bara titta!

När 2-årigen sov middag kom 6-åringen på att han ville lära sig spela piano. Jag har försökt några gånger att intressera honom för pianospelande men han har inte riktigt nappat. Men nu var det han som frågade mig. Hans storebröder spelar så mycket nu att han säkert har inspirerats av dem. Först satt vi bara och klinkade lite men sen tog jag fram Agnestigs första pianobok Vi spelar piano. M visste redan var tonen C fanns och vi tittade på hur den såg ut på notpappret.

Sedan lärde han sig D också. Två toner på vänsterhanden fick han lära sig också – C och H.

När han väl hade lärt sig dessa 3 toner kunde han med min hjälp spela ovanstående 3 låtar. Låtarna är ju väldigt enkla men han tyckte det var roligt, särskilt när jag sjöng till. En fördel med att vara hemma med sina barn är att man har tid att ägna sig åt barnen på dagtid. Saker man tyckte om när man själv var barn och ung kommer upp till ytan igen och man kan få användning av sina gamla intressen. Det är roligt och utvecklande både för barnet och den vuxne.

När man har barn i olika åldrar får man försöka räcka till för alla. Det kräver lite planering och eftertanke. Jag tänker så att den lille är alltid i fokus. Det förstår alla stora barn också. Vi måste ta hänsyn till hans humör och försöka se till att han har det bra även om vi inte direkt ägnar oss åt honom. Han tycker inte så jättemycket om när vi sitter vid köksbordet och håller på med skolarbete men vi försöker lösa det så bra vi kan. Jag passar ofta på att hjälpa 9-åringen med hans läxor när lillkillen sover. Det är möjligt eftersom W kommer hem så pass tidigt från skolan att lillen inte vaknat än. Annars tar vi fram papper och pennor som han kan greja med. Lim, sax och papper funkar också bra. Att få lyssna på barnlåtar på Youtube kan hålla honom sysselsatt en stund också. Jag tycker att det är roligt att hjälpa barnen med deras läxor och hittar gärna på lite mer jobb åt dem för att fylla på med sådant jag tycker är viktigt. Att sitta och studera tillsammans är inte bara utvecklande men ger också tillfälle till olika diskussioner och gör att vi lär känna varandra bättre. Jag får träna på att vara lyhörd och att bli bättre på att förklara. Barnen lär sig förstås en massa saker, får arbetsdisciplin och upptäcker att det faktiskt är tillfredställande att lära sig behärska olika saker. I går blev det mest vanliga läxor som skolan delat ut. Det var matte och ordläxor och läsläxa och plugg till ett Islandsprov. 15-åringen däremot hade inga läxor alls men han är nu så intrimmad på att han ska göra något varje vardag att han själv bestämde sig för att repetera matematik inför ett prov som kommer om några veckor. Jag har köpt en fördjupningsbok och den räknade han ett kapitel i. Sedan översatte vi tyska tillsammans. Vi arbetar i en gammal bok från 50-talet. Det är korta texter som ska översättas, både till svenska och tyska. Jag har glömt bort mycket av den tyska jag kunnat en gång i tiden så vi arbetar tillsammans. Tänker, slår i ordböcker och grammatik… Vi arbetar med tyskan 1-2 ggr/veckan och vi båda tycker att det är roligt. Det har blivit som en sport att försöka tänka på allt! Tyskan är ju sån – det är som att lösa ett matematikproblem och man får inte förbise någonting! Jag glädjer mig åt at jag har möjlighet att vara hemma även för mina stora barn. Jag tycker om att kunna ge dem av min tid på dagen när vi fortfarande är pigga och har arbetslust!